Arvsskatt och gåvoskatt: finns de i Sverige?

Nej, Sverige har ingen arvsskatt och ingen gåvoskatt. Lagen om arvsskatt och gåvoskatt är upphävd, och för arv och gåvor från och med den 17 december 2004 tas ingen sådan skatt ut (lag 2005:194). Arv och gåva är också skattefria vid inkomstbeskattningen (8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Men skatten kan komma senare: säljer mottagaren det hen har fått, räknas vinsten från det givaren betalade.

Det är den regeln som de flesta missar. Här är vad som gäller i praktiken.

Ingen skatt när du får arvet eller gåvan

Du betalar ingen skatt när du ärver, får något genom testamente eller får en gåva. Det gäller oavsett belopp och oavsett om gåvan kommer från en förälder, en sambo eller en vän.

Du behöver inte heller deklarera en gåva av pengar. Skatteverket behöver inte se gåvobrevet. Ett gåvobrev är ändå bra att ha, eftersom det visar att pengarna var en gåva och inte ett lån, och om gåvan ska vara förskott på arv eller enskild egendom. Det förklarar vi i guiden om gåvobrev för pengar till barn.

Skatten kommer när mottagaren säljer

Den som får en tillgång genom arv, testamente, gåva eller bodelning inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § inkomstskattelagen). Det kallas ofta kontinuitetsprincipen.

I praktiken betyder det att vinsten vid en framtida försäljning räknas från vad givaren eller den avlidne en gång betalade, inte från vad tillgången var värd när du fick den.

Exempel: sommarhuset

Gunnar köpte ett hus 1995 för 600 000 kronor. 2026 ger han det till sin dotter Ida. Huset är då värt 3 000 000 kronor. Ida betalar ingen skatt när hon får huset.

Tre år senare säljer Ida huset för 3 200 000 kronor. Vinsten räknas från Gunnars inköpspris, plus eventuella förbättringsutgifter som kan dras av. Vinsten blir alltså upp mot 2 600 000 kronor, inte 200 000 kronor. För en privatbostad tas skatt ut på 22/30 av vinsten.

Det gäller på samma sätt för aktier, fonder och bostadsrätter. Att få en tillgång som har ökat mycket i värde kan alltså ge en stor skatt längre fram. Det kan vara klokt att be givaren spara kvitton och köpehandlingar.

Gåva av fastighet: när blir det köp?

En fastighet som ges bort utan ersättning är en gåva. Men om mottagaren betalar något eller tar över ett lån kan överlåtelsen i stället räknas som köp, helt eller delvis. Då kan två skatter bli aktuella.

Inkomstskatt för givaren

Enligt rättspraxis, som Skatteverket tillämpar, görs en jämförelse med taxeringsvärdet:

• Ersättningen är högst lika med taxeringsvärdet. Hela överlåtelsen räknas som gåva. Givaren betalar ingen skatt.
• Ersättningen är högre än taxeringsvärdet. Hela överlåtelsen räknas som köp. Givaren kan behöva betala skatt på vinsten.

Att mottagaren tar över givarens bolån räknas som ersättning. Det här kallas huvudsaklighetsprincipen. För bostadsrätter och värdepapper gör Skatteverket i stället en uppdelning i en köpdel och en gåvodel. Är du osäker, fråga Skatteverket innan ni skriver under.

Stämpelskatt för mottagaren

Vid en ren gåva av en fastighet blir det ingen stämpelskatt. Mottagaren betalar bara expeditionsavgiften när hon söker lagfart.

Om gåvan sker mot att mottagaren tar över ett lån eller betalar något annat, blir det stämpelskatt om ersättningen är minst 85 procent av egendomens värde (5 § lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). Värdet är det högsta av ersättningen och taxeringsvärdet. Stämpelskatten för en privatperson är 15 kronor per fullt tusental kronor (8 §), alltså 1,5 procent.

Hur gåvobrevet och lagfarten fungerar förklarar vi i guiden om gåvobrev för fastighet. För bostadsrätter, se guiden om gåvobrev för bostadsrätt.

Arv: skattefritt, men dödsboet deklarerar

Arv är skattefritt för arvingarna. Däremot är dödsboet en egen skattebetalare tills arvet har skiftats. Det betyder att dödsboet kan behöva deklarera inkomster, till exempel ränta eller en försäljning, under tiden innan arvskiftet.

Den som ärver en tillgång och sedan säljer den beskattas på samma sätt som vid en gåva: vinsten räknas från den avlidnes inköpspris (44 kap. 21 § inkomstskattelagen).

Tre saker som påverkar mer än skatten

När skatten inte styr blir familjens regler viktigare. Tre frågor är värda att besvara i gåvobrevet eller testamentet:

1. Förskott på arv eller inte? En gåva till ett barn räknas som förskott på arv om inget annat sägs (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det påverkar hur arvet delas mellan syskonen. Se guiden om förskott på arv.
2. Enskild egendom? Utan villkor kan gåvan eller arvet delas om mottagaren skiljer sig eller separerar från en sambo. Se guiden om enskild egendom.
3. Testamente eller gåva nu? En gåva ger mottagaren tillgången direkt. Ett testamente gäller först efter döden och kan ändras. Barnens laglott gäller i båda fallen.

Utomlands gäller andra regler

Det svenska skattefria läget gäller svensk skatt. Många andra länder har kvar arvsskatt eller gåvoskatt. Bor givaren, den avlidne eller mottagaren i ett annat land, eller finns egendom där, kan skatt tas ut där. Då är det klokt att ta råd i det landet.

Vanliga missförstånd

• “Gåvor över ett visst belopp beskattas.” Nej. Det finns ingen beloppsgräns för gåvor mellan privatpersoner.
• “Den som får huset kan sälja skattefritt.” Nej. Vinsten räknas från givarens inköpspris.
• “En gåva med lån är alltid en gåva.” Inte om ersättningen överstiger taxeringsvärdet. Då kan det vara ett köp.
• “Utan skatt behövs inget papper.” Ett gåvobrev visar vad som var gåva, och om den är förskott på arv eller enskild egendom.

Skriv gåvobrevet

Du kan skapa ett gåvobrev på Vittnet för pengar, fastighet eller bostadsrätt. Mallen frågar om gåvan ska vara förskott på arv och enskild egendom, och skriver texten efter svaren.