Arvsordningen: vem ärver utan testamente?

Finns det inget testamente bestämmer ärvdabalken vem som ärver. Först ärver barnen, och har ett barn dött tar barnbarnen dess plats. Finns inga barn ärver föräldrarna och syskonen. Därefter kommer mor- och farföräldrar och deras barn. Kusiner ärver inte. Var den döde gift ärver maken i första hand, medan en sambo inte ärver alls.

Reglerna kallas arvsordningen och finns i 2 och 3 kap. ärvdabalken. Arvingarna delas in i tre arvsklasser. Så länge det finns någon i en tidigare klass ärver ingen i en senare. Med verktyget Vem ärver? ser du hur arvet fördelas i din familj.

Första arvsklassen: barn och barnbarn

Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är den dödes avkomlingar närmast till arv. Lagen kallar dem bröstarvingar.

• Barnen ärver lika mycket var. Det gäller oavsett ålder och oavsett om de bor hemma eller har flyttat.
• Har ett barn dött träder dess barn in. Barnbarnen delar då på den del som deras förälder skulle ha fått. Varje gren tar lika lott.

Bröstarvingar är också de enda som har rätt till laglott. Det betyder att du kan testamentera bort hälften av deras arv, men inte mer. Hur det räknas finns i guiden om laglott och arvslott.

Andra arvsklassen: föräldrar och syskon

Finns det inga bröstarvingar ärver föräldrarna hälften var (2 kap. 2 §).

Har en av föräldrarna dött går den förälderns hälft till den dödes syskon. Har ett syskon dött träder syskonets barn in, alltså den dödes syskonbarn. Finns det inga syskon eller syskonbarn, men en förälder lever, tar den föräldern hela arvet.

Halvsyskon

Halvsyskon har bara en förälder gemensam med den döde. De tar del i den hälft som skulle ha gått till just den föräldern, tillsammans med helsyskonen. Finns det inga helsyskon och båda föräldrarna är döda tar halvsyskonen hela arvet.

Tredje arvsklassen: mor- och farföräldrar

Lever varken föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver mor- och farföräldrarna lika mycket var (2 kap. 3 §). Har en av dem dött delas hens del av hens barn, alltså den dödes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.

Där tar arvsrätten slut. Enligt 2 kap. 4 § har andra släktingar ingen arvsrätt. Kusiner, kusinbarn och mer avlägsna släktingar ärver alltså inte enligt lag.

Om det inte finns några arvingar

Finns ingen arvinge enligt arvsordningen går arvet till Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 §). Det kan gälla till exempel för den som är ogift, saknar barn och syskon och har förlorat sina föräldrar. Vill du att en kusin, en vän eller en organisation ska få det du lämnar behöver du skriva testamente.

Var den döde gift?

Makar har en egen plats i arvsordningen. Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken ärver den efterlevande maken allt. Gemensamma barn får vänta och ärver i stället när båda föräldrarna har dött. Det kallas efterarv.

När den efterlevande maken sedan dör går som huvudregel hälften av hens bo till den först avlidnes arvingar, alltså dennes bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn (3 kap. 2 §). Mor- och farföräldrar och deras barn får inget efterarv.

Det finns två viktiga undantag:

• Särkullbarn, alltså barn som bara var den dödes, har rätt att få ut sitt arv direkt. Läs mer i guiden om särkullbarn och arv.
• Grundskyddet. Den efterlevande maken har alltid rätt till egendom värd fyra prisbasbelopp, räknat tillsammans med sin del av bodelningen och sin enskilda egendom. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt SCB, så skyddet är 236 800 kronor vid ett dödsfall under 2026.

Sambor ärver inte varandra

En sambo finns inte med i arvsordningen, hur länge ni än har bott ihop och även om ni har barn tillsammans. Den efterlevande sambon kan bara begära bodelning av samboegendomen och har då rätt till minst två prisbasbelopp, om samboegendomen räcker. Vill du att din sambo ska ärva dig krävs ett testamente, se testamente till sambo.

Exempel: ogift utan barn

Anders, 58 år, är ogift och har inga barn. Han lämnar 1 200 000 kronor. Hans mamma lever, men hans pappa har dött. Anders har en helsyster, Karin, och en halvbror, Olof, som har samma pappa som Anders.

Hade Olof i stället haft samma mamma som Anders hade han inte fått något, eftersom mamman lever och tar sin hälft själv.

Hade Anders haft en sambo hade hon inte fått något arv alls.

Exempel: ett barn har dött

Ingrid är änka och har tre barn. Sonen Erik dog för några år sedan och efterlämnade två döttrar. Ingrid lämnar 900 000 kronor.

• De två levande barnen får 300 000 kronor var.
• Eriks döttrar delar på Eriks 300 000 kronor och får 150 000 kronor var.

Arvsordningen och gåvor

Har en arvinge fått en gåva av den döde under livstiden kan gåvan räknas av från arvet. För gåvor till barn är det huvudregeln, om inget annat har bestämts (6 kap. 1 §). Hur det går till förklarar vi i guiden om förskott på arv.

När bouppteckningen görs

Arvingarna enligt arvsordningen är dödsbodelägare tillsammans med en eventuell efterlevande make eller sambo. En bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket förlänger tiden (20 kap. 1 §). Där antecknas vilka arvingarna är och hur de är släkt med den döde.

Vanliga misstag

• Att tro att sambon ärver. Sambor ärver inte varandra utan testamente.
• Att tro att kusiner ärver. Arvsrätten slutar med fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.
• Att tro att styvbarn ärver. Styvbarn ingår inte i arvsordningen efter styvföräldern.
• Att glömma halvsyskonen. De kan ärva, men bara på sin förälders sida.
• Att tro att svärföräldrar eller svärbarn ärver. De ärver inte enligt lag.

Vill du att arvet ska gå någon annanstans?

Arvsordningen gäller bara när det inte finns något testamente. Med ett testamente kan du ge arv till en sambo, en vän, ett styvbarn eller en organisation, så länge du respekterar barnens laglott. Du kan skapa ditt testamente hos Vittnet för 595 kronor. Frågorna utgår från din familj, så att du ser vem som skulle ärva utan testamente innan du bestämmer något annat.

Finns det tillgångar utomlands, ett företag eller en familj med särkullbarn på båda sidor är det klokt att låta en jurist gå igenom arvsfrågorna.