Inbördes testamente: när och hur det skrivs

Ett inbördes testamente är ett testamente som två personer skriver tillsammans, där de förordnar till förmån för varandra. Det är vanligast hos sambor, som annars inte ärver varandra alls, och hos gifta med särkullbarn. Formkraven är desamma som för ett vanligt testamente: skriftligt och bevittnat av två vittnen, med båda testatorernas underskrifter.

Vad är skillnaden mot två vanliga testamenten?

Juridiskt är ett inbördes testamente två testamenten i samma handling. Var och en bestämmer över sin egen kvarlåtenskap. Fördelen är praktisk: allt står på ett ställe, förordnandena hänger ihop och det är lätt att se att ni har tänkt på samma sätt.

Ett inbördes testamente innehåller ofta tre delar:

1. Vem som ärver vem. Till exempel att den som lever längst ärver den andra.
2. Vad som gäller för barnen. Hur laglotten och eventuella särkullbarn ska hanteras.
3. Vad som händer när båda har dött. Till exempel att kvarlåtenskapen då delas lika mellan bådas släktingar.

När behövs ett inbördes testamente?

Sambor

Sambor ärver inte varandra enligt lag. Den efterlevande får bara det som sambolagen ger vid en bodelning, med ett skydd på två prisbasbelopp (18 § sambolagen). Prisbasbeloppet för 2026 är enligt SCB 59 200 kronor, så skyddet är 118 400 kronor vid ett dödsfall under 2026.

Ett inbördes testamente är det enklaste sättet för sambor att ärva varandra. Läs mer i guiden om testamente till sambo.

Gifta med särkullbarn

Gifta ärver varandra enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken, men särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Ett inbördes testamente kan minska det särkullbarnet får ut direkt till laglotten, som är hälften av arvslotten (7 kap. 1 §).

Gifta utan särkullbarn

Här ärver den efterlevande maken redan allt enligt lag, och de gemensamma barnen får efterarv (3 kap. 2 §). Ett inbördes testamente behövs därför ofta inte för att maken ska ärva. Det kan ändå vara användbart om ni vill bestämma något annat, till exempel att även styvbarn eller en vän ska få del av arvet när ni båda har dött.

Exempel: sambor utan barn

Sara och Mikael är sambor utan barn. De äger en bostadsrätt tillsammans och har var sitt sparkonto. Utan testamente ärver Saras föräldrar henne om hon dör först, och Mikaels föräldrar honom.

I sitt inbördes testamente skriver de:

Den av oss som avlider först testamenterar all sin kvarlåtenskap till den efterlevande med fri förfoganderätt. När även den efterlevande har avlidit ska kvarlåtenskapen fördelas med hälften till Saras arvingar enligt lag och hälften till Mikaels arvingar enligt lag.

Om Sara dör först ärver Mikael allt. Med fri förfoganderätt får han använda egendomen som han vill under sin livstid, men han kan inte genom ett eget testamente bestämma över det han fick från Sara. När Mikael sedan dör delas det som finns mellan båda familjerna, i stället för att allt går till Mikaels föräldrar. Skriver ni i stället full äganderätt får den efterlevande bestämma fritt, också över hur allt ska fördelas efteråt.

Exempel: sambor med barn

Nora och David är sambor med två gemensamma barn, 4 och 7 år. De vill att den som lever längst ska kunna bo kvar.

Ett inbördes testamente kan ge den efterlevande allt utöver barnens laglott. Barnen har ändå rätt att kräva sin laglott. Små barn kan inte själva välja att avstå, så räkna med att laglotten tas ut. I praktiken får den efterlevande alltså ofta bara den fria kvoten, hälften av kvarlåtenskapen. Det kan ändå vara skillnaden mellan att bo kvar och att behöva sälja.

Formkrav

Samma regler gäller som för andra testamenten (10 kap. 1 § ärvdabalken):

• testamentet ska vara skriftligt,
• båda ska skriva under, eller bekräfta sin namnteckning, inför två vittnen som är närvarande samtidigt,
• vittnena ska veta att det är ett testamente, men inte nödvändigtvis vad det står i det.

Vittnena får inte vara make, sambo, släktingar i rakt led, syskon eller besvågrade i rakt led till någon av er, och inte heller få något i testamentet (10 kap. 4 §). Eftersom ni är två testatorer gäller jävsreglerna för båda. Två grannar eller vänner som inte ärver är oftast det säkraste valet. Alla detaljer finns i guiden om att bevittna testamente.

Kan man ändra ett inbördes testamente?

Ja. Var och en kan återkalla sitt eget förordnande på samma sätt som ett testamente upprättas, alltså skriftligt med två vittnen, eller genom att förstöra testamentet (10 kap. 5 § ärvdabalken). Ett inbördes testamente är ingen bindande överenskommelse som låser er båda.

Det betyder också att den ena i teorin kan ändra sig utan att den andra märker det. Bestäm därför att ni alltid berättar för varandra om ni vill ändra något. Om ni separerar bör testamentet återkallas, så att ingen behöver tvista om det fortfarande gäller. Hur en ändring görs förklarar vi i guiden om att ändra testamente.

Var ska testamentet förvaras?

Det finns inget krav på att lämna in testamentet till en myndighet. Det viktiga är att originalet finns kvar och att någon hittar det. Förvara det på ett säkert ställe, till exempel i ett brandsäkert skåp hemma, och berätta för någon ni litar på var det finns. En kopia kan vara bra som referens, men det är originalet som ska fram när den första av er dör. Fler råd finns i guiden om att förvara testamente.

När den första av er har dött ska testamentet visas upp för dödsboet och delges de arvingar som berörs, till exempel barnen. Först då börjar tiden för att begära laglott att löpa (7 kap. 3 § ärvdabalken).

Vanliga misstag

• Ingen regel för vad som händer när båda har dött. Då går allt till den efterlevandes släkt.
• Att glömma laglotten. Barnen kan alltid kräva sin del, även gemensamma barn hos sambor.
• Bara den ena skriver under inför vittnena. Båda testatorerna måste uppfylla formkraven.
• Att behålla testamentet efter en separation. Lagen utgår från att ett testamente till en sambo eller make inte gäller efter en separation eller skilsmässa, men ett kvarliggande testamente kan ändå leda till tvist.
• Att tro att samboavtal räcker. Ett samboavtal ger ingen arvsrätt.

Skriv ert inbördes testamente

Inbördes testamente kostar 795 kronor hos Vittnet. När ni skapar ert testamente får ni frågor om er familj, era barn och vad som ska hända när ni båda har dött.

Har någon av er företag, tillgångar utomlands eller särkullbarn med stora skillnader i förmögenhet är det klokt att låta en jurist gå igenom upplägget.