Bouppteckning: regler, frister och kallelse

En bouppteckning är en förteckning över den dödes tillgångar och skulder och över vilka som ärver. Den ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad därefter. Två förrättningspersoner gör den, och alla dödsbodelägare ska kallas i god tid till förrättningen.

Reglerna finns i 20 kap. ärvdabalken. En registrerad bouppteckning behövs bland annat för att avsluta den dödes bankkonton och för att söka lagfart på en fastighet, enligt Skatteverket. Den är också grunden för arvskiftet.

Vem ska ordna bouppteckningen?

Ansvaret ligger på den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, eller på en boutredningsman eller testamentsexekutor om en sådan finns. Hen bestämmer tid och plats och utser två förrättningspersoner (20 kap. 2 §). Tar ingen delägare hand om egendomen ligger ansvaret på den som har egendomen i sin vård enligt 18 kap. 2 §.

Dödsbodelägare är den efterlevande maken eller sambon, arvingarna och de universella testamentstagarna (18 kap. 1 §). En sambo är bara delägare om hen begär bodelning eller ärver genom testamente. Vilka arvingar som finns styrs av arvsordningen, och i verktyget vem ärver ser du hur det ser ut i en viss familj.

Hur lång tid har man på sig?

• Förrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 §).
• Inlämningen till Skatteverket ska ske inom en månad efter att bouppteckningen har upprättats (20 kap. 8 §). Enligt Skatteverket innebär det att den ska ha kommit in senast fyra månader efter dödsfallet.
• Förlängning kan Skatteverket ge om boet är komplicerat eller det finns andra särskilda skäl. Ansökan ska göras inom de tre månaderna (20 kap. 1 §). Skatteverket skriver att det går bra att ringa och begära anstånd.

Skatteverket ska se till att bouppteckningen görs i tid. Görs den inte kan Skatteverket förelägga dödsboet vid vite eller utse någon som ser till att den blir gjord (20 kap. 9 §).

Sedan den 1 juli 2026 får en bouppteckning också ges in elektroniskt, till ett mottagningsställe som Skatteverket anvisar (20 kap. 8 §, lag 2026:251).

Vem får vara förrättningsperson?

Lagen kräver två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner (20 kap. 2 §). Tidigare kallades de förrättningsmän, och ordet finns kvar i Skatteverkets blanketter. De intygar i bouppteckningen att allt har antecknats riktigt och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd (20 kap. 6 §).

Enligt Skatteverket får en dödsbodelägare, en efterarvinge eller ett ombud för någon av dem inte vara förrättningsperson. Det får inte heller en förmyndare, god man eller förvaltare för en delägare eller efterarvinge. En anhörig som inte ärver kan däremot vara det. Många dödsbon anlitar en begravningsbyrå, en bank eller en jurist.

Vid själva förrättningen ska bouppgivaren, den som bäst känner till boet, lämna uppgifterna och på heder och samvete bekräfta att de är riktiga (20 kap. 6 §). Enligt Skatteverket måste bouppgivaren och minst en av förrättningspersonerna vara på plats.

Vem ska kallas till förrättningen?

Enligt 20 kap. 2 § ska kallas:

• samtliga dödsbodelägare, alltså arvingar och universella testamentstagare,
• den efterlevande maken eller sambon, alltid, även om hen inte är delägare,
• den som ska ärva först senare, när en arvinge eller universell testamentstagare har dött. Ett vanligt exempel är gemensamma barn som är efterarvingar efter att ena föräldern har dött.

Enligt Skatteverket ska också förmyndare, gode män och förvaltare för den som kallas få en kallelse, och Allmänna arvsfonden ska kallas om det saknas arvingar enligt lag. Den som bara har fått ett legat, alltså en viss sak eller ett visst belopp, är inte delägare och behöver inte kallas.

Alla behöver inte komma, men alla måste ha kallats i tid. Kommer någon inte ska ni bifoga bevis om att hen har kallats (20 kap. 3 §). Skatteverket rekommenderar att kallelsen skickas minst två veckor före förrättningen, och fyra veckor före till den som bor utomlands.

Vad ska bouppteckningen innehålla?

• dagen för förrättningen och den dödes namn, personnummer, hemvist och dödsdag,
• namn, personnummer och hemvist för alla som ska ha kallats, och för arvingar hur de är släkt med den döde (20 kap. 3 §),
• vilka som var närvarande,
• tillgångar och skulder som de var på dödsdagen, med värden (20 kap. 4 §),
• för gifta: båda makarnas tillgångar och skulder var för sig, och grunden för eventuell enskild egendom,
• testamente och äktenskapsförord, i bouppteckningen eller som bestyrkt kopia (20 kap. 5 §),
• livförsäkringar och pensionssparande med förmånstagare, som inte ingår i arvet.

Om en laglottsberättigad arvinge finns och en delägare begär det ska även gåvor och förskott på arv tas upp (20 kap. 5 § tredje stycket). Dyker en ny tillgång eller skuld upp efteråt ska en tilläggsbouppteckning göras inom en månad (20 kap. 10 §).

När räcker en dödsboanmälan?

Om tillgångarna inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och det inte finns någon fastighet eller tomträtt, behövs ingen bouppteckning. I stället gör socialnämnden en dödsboanmälan till Skatteverket (20 kap. 8 a §). För gifta räknas den dödes andel av makens giftorättsgods med.

Den som har hand om egendomen bör enligt Skatteverket kontakta socialförvaltningen i kommunen så snart som möjligt. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet. En delägare kan ändå begära bouppteckning mot att hen ställer säkerhet för kostnaden, och en bouppteckning krävs om en ny tillgång dyker upp.

Så gör ett tydligt testamente bouppteckningen enklare

Bouppteckningen bygger på dokument. Ett testamente som är tydligt sparar arvingarna tid och tvister:

• Det pekar ut testamentstagarna. En universell testamentstagare är dödsbodelägare och ska kallas. Med fullständiga namn och personnummer är det lätt att hitta rätt personer.
• Det säger vad som är enskild egendom. Arv som enligt testamentet ska vara mottagarens enskilda hålls utanför en bodelning i mottagarens äktenskap (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Läs mer i guiden om enskild egendom.
• Det kan utse en testamentsexekutor. Exekutorn får själv ordna bouppteckningen och sköta boets utredning (19 kap. 20 §). Se guiden om testamentsexekutor.

Originalet måste kunna hittas, eftersom det ska tas in i bouppteckningen. Vill du göra det lätt för dina närstående kan du skapa ditt testamente hos Vittnet.

När behövs hjälp?

En vanlig bouppteckning med bankkonton och en bostad kan många göra själva med Skatteverkets blankett. Ta hjälp om det finns särkullbarn, ett testamente som är svårt att tolka, företag, tillgångar utomlands, stora skulder eller oense delägare.

Vanliga misstag

• Någon kallas inte. Lätt att missa är efterarvingar och arvingar som bor utomlands. Då kan Skatteverket vägra registrera bouppteckningen (20 kap. 9 §).
• En arvinge är förrättningsperson. Välj två personer som inte ärver.
• Värden från fel dag. Tillgångar och skulder ska anges som de var på dödsdagen.
• Testamentet saknas. Bifoga originalet eller en bestyrkt kopia.
• Fristen missas. Begär förlängning innan de tre månaderna har gått.