Laglott och arvslott: vad kan du testamentera?

Arvslotten är den del av arvet som ett barn får enligt lag om det inte finns något testamente. Laglotten är hälften av arvslotten, och den har barnet alltid rätt till, även om du har skrivit ett testamente som säger något annat. Den andra halvan kallas ofta den fria kvoten, och den kan du testamentera till vem du vill.

Vad är arvslott?

När någon dör utan testamente fördelas arvet enligt arvsordningen i ärvdabalken. Först i tur står den dödes barn, som lagen kallar bröstarvingar. Barnen ärver lika mycket var. Om ett barn redan har dött träder barnets egna barn in i dess ställe.

Den andel som varje bröstarvinge får på detta sätt är hens arvslott.

Exempel: Lars har tre barn och lämnar efter sig 900 000 kronor. Varje barns arvslott är en tredjedel, alltså 300 000 kronor.

Med verktyget Vem ärver? ser du hur arvet fördelas i din familj.

Vad är laglott?

Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken utgör hälften av arvslotten bröstarvingens laglott. Det är ett skydd mot att ett barn blir helt arvlöst genom ett testamente.

I exemplet med Lars är varje barns laglott 150 000 kronor. Sammanlagt är 450 000 kronor skyddade som laglott, och de övriga 450 000 kronorna är den fria kvoten.

Laglott är bara en fråga för bröstarvingar, alltså barn, barnbarn och så vidare. Föräldrar, syskon och andra släktingar har ingen laglott. Har du inga barn kan du alltså testamentera bort allt.

Laglotten är inte automatisk: barnet måste begära jämkning

Om ett testamente tar mer än den fria kvoten blir det inte automatiskt ogiltigt. Barnet måste själv kräva sin laglott. Det kallas att påkalla jämkning av testamentet.

Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken ska jämkning påkallas inom sex månader från det att barnet har fått del av testamentet genom delgivning. Gör barnet inget inom den tiden gäller testamentet som det är skrivet, och barnet förlorar rätten till laglott.

Det betyder två saker i praktiken:

1. Ett barn kan välja att respektera ditt testamente även om det får mindre än laglotten.
2. Den som får arvet enligt testamentet bör se till att barnen delges testamentet, så att sexmånadersfristen börjar löpa.

Exempel: testamente till en vän

Maria har två vuxna barn, Jonas och Sara. Hon skriver ett testamente där hela hennes kvarlåtenskap på 1 000 000 kronor går till en nära vän.

• Varje barns arvslott: 500 000 kr
• Varje barns laglott: 250 000 kr

Om både Jonas och Sara begär jämkning i tid får de 250 000 kronor var. Vännen får de återstående 500 000 kronorna. Om bara Jonas begär jämkning får han 250 000 kronor och vännen får 750 000 kronor.

Maria kunde ha undvikit konflikten genom att från början testamentera den fria kvoten, 500 000 kronor, till vännen och låta resten gå till barnen.

Om ett barn redan har dött

Om ett av dina barn har dött före dig träder det barnets egna barn in i dess ställe. De delar på den arvslott och den laglott som deras förälder skulle ha fått.

Exempel: Lars från exemplet ovan har tre barn, men sonen Erik har dött och efterlämnat två döttrar. Eriks arvslott på 300 000 kronor delas mellan döttrarna med 150 000 kronor var. Deras laglott blir 75 000 kronor var.

Kan ett barn avstå från sin laglott?

Ja. Laglotten är en rätt, inte en skyldighet. Ett vuxet barn som vill att testamentet ska gälla som det är skrivet behöver bara låta bli att begära jämkning. Det är därför många föräldrar pratar med sina barn om testamentet i förväg. Ett barn som förstår varför en vän eller en sambo ska få mer är ofta inte intresserat av att ändra på det.

Laglott när du är gift

Är du gift ärver din make i första hand allt enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Hur det påverkar barnens laglott beror på vems barn det är.

• Gemensamma barn får vänta. De ärver genom så kallat efterarv när den efterlevande maken dör (3 kap. 2 §).
• Särkullbarn, alltså barn som bara är ditt, har rätt att få ut sitt arv direkt. Ett testamente till maken kan inte ta ifrån dem laglotten. Om de begär den inom sex månader får de ut den direkt.

Den efterlevande maken har dessutom alltid ett grundskydd. Hen har rätt att få egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp, räknat tillsammans med det hen fått i bodelningen och eventuell enskild egendom. För dödsfall under 2026 är det 236 800 kronor, eftersom prisbasbeloppet enligt SCB är 59 200 kronor. Det skyddet går före särkullbarnens arv.

Hur det fungerar förklarar vi i guiden om särkullbarn och arv.

Gåvor kan räknas av mot arvet

Om du under din livstid ger något till ett barn räknas det enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken som förskott på arv, om du inte har bestämt något annat. Det påverkar hur stor del av kvarlåtenskapen barnet får när du dör. Vill du att en gåva inte ska räknas av, skriv det i gåvobrevet. Hur det fungerar förklarar vi i guiden om gåvobrev och förskott på arv.

Vanliga misstag

• Att tro att barn kan göras helt arvlösa. Det går inte om barnet begär sin laglott i tid.
• Att tro att testamentet blir ogiltigt. Det jämkas bara så mycket som behövs för att ge barnet laglotten. Resten gäller. Ogiltighet är en annan fråga, se guiden om att klandra testamente.
• Att glömma delgivningen. Utan delgivning börjar sexmånadersfristen inte löpa, och frågan kan hänga kvar länge.
• Att blanda ihop laglott med arvslott. Laglotten är bara hälften. Den andra halvan kan du bestämma fritt över.
• Att glömma sambons ställning. En sambo ärver inte alls utan testamente, och testamentet till sambon begränsas av barnens laglott.

Skriv ett testamente som håller

Ett testamente som respekterar laglotten från början minskar risken för tvist. När du skapar ditt testamente hos Vittnet får du frågor om dina barn och eventuella särkullbarn innan du bestämmer hur arvet ska fördelas.

Vid stora förmögenheter, företag, tillgångar utomlands eller flera särkullbarn är det klokt att låta en jurist räkna på fördelningen.