En framtidsfullmakt är en fullmakt som du skriver medan du är frisk. Den ger en person du väljer rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du senare blir varaktigt oförmögen att göra det själv, till exempel på grund av demens. Den ska vara skriftlig och skrivas under inför två vittnen samtidigt.

Reglerna finns i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter. Nedan går vi igenom vad lagen kräver, vad fullmakten kan omfatta och vilka misstag du ska undvika. Paragrafer utan lagnamn syftar på den lagen.

När träder en framtidsfullmakt i kraft?

Fullmakten börjar gälla när du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre kan sköta de angelägenheter som fullmakten avser (1 och 9 §§). En kortare sjukhusvistelse räcker alltså inte.

Det är fullmaktshavaren, den du har gett fullmakten, som bedömer när det har hänt (9 § andra stycket). Ingen myndighet behöver godkänna det. Du kan dock skriva i fullmakten att en domstol ska pröva frågan, och fullmaktshavaren kan själv begära en sådan prövning.

När fullmaktshavaren anser att fullmakten gäller ska hen snarast underrätta dig, din make eller sambo och dina närmaste släktingar. Har du utsett en granskare ska även hen få veta. Underrättelsen ska säga att fullmakten har trätt i kraft och vad den innehåller (10 §).

Prövning i tingsrätten

Fullmaktshavaren kan ansöka hos tingsrätten där du är folkbokförd om ett beslut om att fullmakten har trätt i kraft (11 §). Rätten hämtar då in ett läkarintyg eller liknande utredning om det inte är uppenbart onödigt. Du, din make eller sambo, dina närmaste släktingar och överförmyndaren ska få yttra sig (13 §).

Vilka formkrav gäller?

Du måste ha fyllt 18 år och kunna sköta dina angelägenheter när du skriver fullmakten (3 §). Enligt 4 § ska den vara:

  • skriftlig,
  • undertecknad av dig i två vittnens samtidiga närvaro, eller så intygar du inför dem att du redan har skrivit under,
  • bekräftad av vittnena med deras underskrifter. Vittnena ska veta att handlingen är en framtidsfullmakt.

Sedan den 1 juli 2026 får fullmakten också skrivas under elektroniskt. Då måste både du och vittnena använda en avancerad elektronisk underskrift enligt EU:s eIDAS-förordning (4 a §, lag 2026:498).

Av fullmakten ska det framgå att det är en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter den gäller och vilka andra villkor som gäller (5 §).

Vittnena bör skriva sitt yrke och sin hemort, och gärna ett intyg om tidpunkten för bevittningen. Det följer av 10 kap. 2 § första stycket ärvdabalken, som 4 § hänvisar till.

Vem får inte vara vittne?

Här gäller inte exakt samma regler som för testamenten. Enligt 4 § tredje stycket får fullmaktshavaren aldrig vittna. I övrigt hänvisar lagen till 10 kap. 4 § första och tredje styckena ärvdabalken. Följande får därför inte vara vittnen:

  • den som är under 15 år,
  • den som på grund av en psykisk störning inte förstår vad bevittningen innebär,
  • din make eller sambo,
  • dina släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, till exempel föräldrar, barn och barnbarn,
  • dina syskon,
  • de du är besvågrad med i rakt led, till exempel svärföräldrar och styvbarn.

Regeln i ärvdabalken om förordnanden till vittnets egen familj (andra stycket) gäller inte för framtidsfullmakter. Det säkraste är ändå att välja två vuxna som inte har någon koppling till dig eller till fullmaktshavaren. Då finns det inget att ifrågasätta senare. Fler råd om vittnen finns i guiden om att bevittna ett testamente.

Vad kan en framtidsfullmakt omfatta?

Fullmakten får omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 §). Ekonomiska frågor kan vara att betala räkningar, sköta bankkonton, deklarera eller sälja en bostad. Personliga frågor kan till exempel gälla boende och omsorg.

Det finns gränser. Fullmakten får inte omfatta åtgärder inom hälso- och sjukvård enligt 2 kap. 1 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen eller tandvård enligt 1 § tandvårdslagen. Den får inte heller omfatta frågor av utpräglat personlig karaktär enligt 12 kap. 2 § tredje stycket föräldrabalken, som att ingå äktenskap eller skriva testamente (2 § andra stycket).

Fullmaktshavaren får inte heller företräda dig när hen själv, hens make, sambo eller barn står på andra sidan, eller när det annars finns motstridiga intressen. Då utser överförmyndaren en god man för just den frågan (17 §).

Fullmaktshavare och ersättare

En fullmaktshavare måste vara en fysisk person (1 §), alltså inte ett företag. Du kan utse flera (5 § 2). Skriv då tydligt om de ska agera var för sig, tillsammans eller i tur och ordning. Förarbetena (prop. 2016/17:30) beskriver just de tre varianterna. En person som ska ta över om den första inte kan kallas ibland ersättare och räknas som en vanlig fullmaktshavare.

Är fullmaktshavaren tillfälligt förhindrad får hen genom skriftlig fullmakt låta en annan person sköta vardagliga ärenden, som att betala löpande räkningar (29 §).

Fullmaktshavaren ska handla i ditt intresse och om möjligt rådgöra med dig i viktiga frågor (15 §). Hen får arvode bara om det står i fullmakten (19 §).

Gåvor: skriv ut det uttryckligen

Står det inget om gåvor får fullmaktshavaren bara ge personliga presenter till andra än sig själv, och värdet får inte stå i missförhållande till din ekonomi (18 §). Vill du att fullmaktshavaren ska kunna fortsätta ge pengar till barnbarnen, ge förskott på arv eller ge gåvor till sig själv måste du skriva det, med tydliga gränser. Läs mer om gåvor i guiden om arvsskatt och gåvoskatt.

Granskare och överförmyndaren

Du får utse en granskare som kan kräva redovisning av fullmaktshavaren (23 §). Du kan också ge granskaren rätt att återkalla fullmakten (8 §). Har du ingen granskare kan din make, sambo eller närmaste släktingar begära redovisning, högst en gång per år (24 §).

Överförmyndaren granskar inte fullmaktshavaren löpande, men kan begära redovisning och upplysningar (25 §). Har fullmaktshavaren missbrukat uppdraget eller allvarligt försummat det kan överförmyndaren besluta att fullmakten helt eller delvis inte längre får användas (26 §).

Hur skiljer den sig från god man och anhörigbehörighet?

God man och förvaltare utses av tingsrätten eller överförmyndaren, och du väljer inte själv vem det blir. Ett godmanskap ska inte anordnas om behovet kan lösas på ett mindre ingripande sätt (11 kap. 4 § föräldrabalken). En framtidsfullmakt kan vara ett sådant sätt. Om godmanskap eller förvaltarskap ändå anordnas förlorar fullmakten sin verkan i den delen (27 §).

Anhörigbehörighet enligt 17 kap. föräldrabalken ger make, sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn, i den ordningen, rätt att sköta vanliga vardagliga ekonomiska ärenden. Den gäller bara när det är uppenbart att du inte kan sköta dina ekonomiska angelägenheter (17 kap. 1 och 2 §§). Den räcker inte för större beslut, som att sälja en bostad, och den faller bort där en framtidsfullmaktshavare företräder dig (17 kap. 3 §).

Framtidsfullmakt eller testamente?

Dokumenten gör olika saker. Framtidsfullmakten gäller medan du lever men inte längre kan sköta dina affärer. Testamentet gäller efter din död och bestämmer vem som ärver. När du har dött förvaltar dödsbodelägarna egendomen (18 kap. 1 § ärvdabalken).

Många skriver testamente och framtidsfullmakt samtidigt. Vittnet erbjuder ännu ingen mall för framtidsfullmakt, men du kan skapa ditt testamente hos Vittnet. Hur du gör steg för steg finns i guiden om att skriva testamente själv.

Vanliga misstag

  • Fullmaktshavaren vittnar. Det är uttryckligen förbjudet (4 §).
  • Vittnena är inte på plats samtidigt. Båda ska vara närvarande när du skriver under.
  • Fullmakten säger inte vad den gäller. Utan uppgift om angelägenheter uppfyller den inte 5 §.
  • Inget om gåvor. Då får fullmaktshavaren bara ge små personliga presenter.
  • Bara en fullmaktshavare. Om hen blir sjuk eller dör står du utan företrädare. Utse någon som tar över.
  • Ingen vet var originalet finns. Förvara det säkert, och se guiden om att förvara testamente för samma princip.
  • Man väntar för länge. Kan du inte längre sköta dina angelägenheter får du inte skriva en framtidsfullmakt (3 §).

Vanliga frågor

När börjar en framtidsfullmakt gälla?

Den träder i kraft när du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande varaktigt och i huvudsak inte längre kan sköta de angelägenheter som fullmakten gäller (1 och 9 §§ lagen om framtidsfullmakter). Det är fullmaktshavaren som bedömer det, om du inte har bestämt att en domstol ska pröva frågan.

Vem får inte vittna på en framtidsfullmakt?

Fullmaktshavaren själv, den som är under 15 år, den som på grund av psykisk störning inte förstår vad bevittningen innebär, din make eller sambo, dina syskon och dina släktingar och svågrar i rakt upp- eller nedstigande led (4 § lagen om framtidsfullmakter och 10 kap. 4 § första stycket ärvdabalken).

Kan fullmaktshavaren ge bort mina pengar?

Bara i liten skala om du inte har skrivit något annat. Utan reglering i fullmakten får fullmaktshavaren bara ge personliga presenter till andra än sig själv, och värdet ska stå i rimlig proportion till din ekonomi (18 §). Vill du att större gåvor ska vara tillåtna måste du skriva det i fullmakten.

Kan man skriva under en framtidsfullmakt digitalt?

Ja, sedan den 1 juli 2026. Du och båda vittnena måste då använda en avancerad elektronisk underskrift enligt EU:s eIDAS-förordning (4 a § lagen om framtidsfullmakter). Ett testamente måste däremot fortfarande skrivas under på papper.

Ersätter en framtidsfullmakt ett testamente?

Nej. Framtidsfullmakten gäller medan du lever men inte kan sköta dina affärer. Testamentet bestämmer vem som ärver när du har dött. Många skriver båda samtidigt.

Läs också